Utepremiär för Legolas

Vi har kämpat och kämpat och tänkt att han vänjer sig nog att vara inne. Han har ju iofs aldrig varit någon utekatt men vi hade ju honom i sele på vår terass i falun ganska mycket så han vande sig ju att få vara ute. Legolas är ingen innekatt. Det är bara så. Han har alltid stått och krafsat på dörren och velat gå ut. Det skär i våra hjärtan att se eftersom det är omöjligt att ha honom som utekatt mitt inne i Sthlm. Men igår tog vi iaf beslutet att prova att ta ut honom i selen ute på vår innergård. Han jamade och var nog rätt rädd men samtidigt var det nog väldigt spännande också för han skulle undersöka precis allt. Det värsta är att nu kommer han förmodligen vilja gå ut hela tiden och det går ju inte. Binder man fast honom och går in skulle han snöra in sig på fem minuter så jag vet i tusan hur man ska lösa det här.
Idag provade jag att hissa ner honom i en ikeakasse nerför fönstret och samtidigt ha honom kopplad här inne. Han blev rädd så jag fick springa ner och ta in honom stackarn.